Skede 1 – BEHOVSANALYS
Dokument
För att byggprocessen ska komma igång krävs att den verksamhetsansvarige hos hyresgästen formulerar ett dokument kallad VBL – Verksamhetsbeskrivning för lokalförändring.
Sannolikt blir denna en följd av de förändringar som sker inom verksamheten där probleminventering och behovsanalys mynnar ut i ett behov av att även förändra lokalerna. VBL utgör ett sammanfattande dokument över de förväntningar och mål som brukaren/hyresgästen formulerat för en lokalförändring. Läs mer om vad VBL-dokumentet och andra dokument innehåller här nedanför.
Dokument och handlingar i detta skede
Lokalförsörjningsplan (LFP)
I verksamhetens lokalförsörjningsplaner redovisar verksamheter/förvaltningar löpande sina behov av nya eller anpassade lokaler. Behoven kan redovisas mer översiktligt utifrån verksamhetsplaner och annat eller preciseras för enskilda projekt i s.k. VBL:er (verksamhetsbeskrivning för lokalförändring).
Lokalförsörjning bör alltid planeras med ett långsiktigt perspektiv. Lokalprojekten är ofta fleråriga och avtalstiderna ännu längre, ibland upp till 20 år. Brukstiderna för sjukhus och andra enheter räknas ofta i decennier. Det är därför av största vikt att lokalerna är ändamålsenliga och långsiktigt användbara i en föränderlig verksamhet.
I verksamhetens lokalförsörjningsplaner redovisar olika verksamheter löpande sina behov av nya eller anpassade lokaler. Behoven preciseras i en s.k. VBL (verksamhetsbeskrivning för lokalförändring) som sedan sammanfattas i förvaltningsvisa lokalförsörjningsplaner. Planerna utgör underlag för beredning och prioritering av regionens investeringsplan, som årligen fastställs av regionfullmäktige. Planen omfattar fyra år, varav år ett utgör budget för investeringar och övriga tre år är plan.
Ett godkännande av lokalförsörjningsplanen innebär inte något beslut om genomförande av lokalprojekten. Genomförandebeslut för respektive projekt fattas av fullmäktige först då kostnadsbilden säkrats och finansiering slutligt fastställts.
Fastighetsutvecklingsplan (FUP)
Fastighetsutvecklingsplanen beskriver fastighetens förutsättningar långsiktigt och är egentligen inte direkt kopplad till byggprocessen.
Fastighetsutvecklingsplan, FUP
En vårdanläggning rymmer många olika lokalnyttjare där jämte regionens verksamheter kan finnas kommunal verksamhet, olika serviceföretag osv. Vårdanläggningens huvudverksamhet, som är vård, är grundad på funktionella och logistiska samband. Fastighetsutvecklingsplanen syftar till att på lång sikt beskriva anläggningens förutsättningar och dess möjligheter och begränsningar.
För regionens fastighetsförvaltare är det viktigt att ha fungerande fastighetsutvecklingsplaner för främst de större vårdanläggningarna när hyresgäster behöver utöka eller minska sina lokaler. Likväl påverkar fastighetsutvecklingsplanen var underhåll kan utföras och hur nya verksamheter kan inrymmas.
Det är på fastighetsförvaltarens, hyresgästens eller central ledningsfunktions initiativ som en uppdatering sker av fastighetsutvecklingsplaner, men det är i första hand i ansvarig förvaltares intresse att bevaka att fastighetsutvecklingsplanen hålls uppdaterad och att samtliga lokalförändringar sker i överensstämmelse med fastighetsutvecklingsplanen. Eftersom ett sådant arbete är strategiskt förutsätts en bred insats och medverkan från många, verksamhetsansvarig hos hyresgäster, Regionfastigheter och regionledning, i arbetet med att utarbeta planen.
All byggverksamhet och fastighetsunderhåll sker med hänsyn tagen till fastighetsutvecklingsplanens strategi om lokaldisposition, framtida förändringar och utveckling. Lokalupplåtelsen i anläggningen sker med fastighetsutvecklingsplanen som grund.
Vid lokalförändringar som innebär avgörande avsteg från planen eller vid vårdpolitiska och/eller strukturella verksamhetsbeslut som innebär att förutsättningarna för planen blir radikalt annorlunda, ska fastighetsförvaltaren tillsammans med verksamhetsansvarig för sjukvården (förvaltningschef, divisionschefer) föreslå nödvändig översyn av fastighetsutvecklingsplanen för aktuell anläggning.
Regionfastigheters förvaltningschef är vanligtvis projektansvarig för arbetet med revidering av fastighetsutvecklingsplanen. Ansvarig fastighetsförvaltaren för den aktuella anläggningen/området är vanligen föredragande i den projektgrupp med representanter från aktuella verksamheter som därvid etableras.
Inom ett större geografiskt område kan en fastighetsutvecklingsplan vara en redovisning av tillgängliga lokalresurser inte enbart i regionens fastigheter utan kan också redovisa möjliga lokaler inom t.ex. kommun eller inom förhyrda objekt.
Fastighetsutvecklingsplanen fastställs i den för ändamålet inrättade facknämnden för fastighetsfrågor (fastighetsnämnden). Fastighetsutvecklingsplanen är ett planeringsverktyg för lokalförsörjning och för att rätt genomföra de lokalresursförändringar som verksamhetsutvecklingen kräver eller för att illustrera de lokalmässiga konsekvenser som vårdpolitiska strukturbeslut innebär. Planen är därför till nytta för såväl brukare som fastighetsförvaltningen. Efter fastighetsnämndens godkännande anmäls fastighetsutvecklingsplanen till verksamhetsstyrelsen (Regionstyrelsen) och tjänar som underlag för planering av enskilda projekt och inför årligt beslut om investeringsplan.
Tekniska försörjningsplaner (TFP) kompletterar fastighetsutvecklingsplanen och har fokus på strategiska systemlösningar för teknisk infrastruktur. Planen för reinvesteringar/fastighetsunderhåll (PU) anger vilka underhållsåtgärder som bör genomföras, när de ska genomföras och en bedömning av hur mycket de kommer att kosta.
Regionens ambitioner för att främja en hållbar energianvändning på lång och kort sikt finns redovisade i särskild Energiplan (EP), som fastställs av fastighetsnämnden. EP:n redovisar en strategi för att öka energiprestanda i fastighetsbeståndet och därmed bidra till att de nationella klimatmålen nås. Planen är tidsatt och har tydliga långa och korta mål.
Verksamhetsbeskrivning för lokalförändring (VBL)
Verksamhetsbeskrivning för lokalförändring sammanfattar de förväntningar och mål som brukaren/hyresgästen formulerat för en lokalförändring.
VBL initierar byggprocessen
För att byggprocessen ska komma igång krävs att den verksamhetsansvarige hos hyresgästen formulerar ett dokument kallad VBL (Verksamhetsbeskrivning för lokalförändring). Ofta blir beskrivningen en följd av de förändringar som sker inom verksamheten där probleminventering och behovsanalys mynnar ut i ett behov av att även förändra lokalerna. Verksamhetsansvarig kan få stöd med att sammanställa VBL-dokumentet av regionens lokalstrateger/funktionsplanerare. VBL ska ge svar på ett antal styrande frågor som är nödvändiga för byggprocessens fortsatta skeden.
När förvaltningschefen godkänt VBL med sin underskrift och via budgetprocessen fått fullmäktige att anslå investeringsmedel tar Regionfastigheter vid och byggprocessen har startat för detta projekt. Denna rutin med VBL ska tillämpas för alla ombyggnader och också vid förändringar i förhyrda lokaler.
Hyresvärdens förvaltare kan hjälpa till att ge råd vad som definieras som underhåll och finansieras från hyresintäkter i förhållande till en ombyggnad där investeringsanslag erfordras.
Vem gör vad
Verksamhetschefen initierar projektet med att skriva en VBL. Till sin hjälp kan denne använda lokalstrateg/funktionsplaneraren eller förvaltaren som också ser till att denna VBL redovisas för förvaltningschef för godkännande. VBL ska före beslut redovisas i verksamhetens samverkansgrupp.
Förslag till VBL ska redovisas i verksamhetens samverkansgrupp för medbestämmande. Baserat på VBL och dess underlag ska hyresgästens förvaltningschef kunna godkänna projektet och att det får drivas vidare enligt nedan.
Den berörda verksamhetens förvaltningschef använder också denna VBL för att i samband med regionens årliga budgetprocess begära finansiering till byggprojektet. Upprättade VBL under året sammanställs av resp. förvaltningschef för begäran om investeringsmedel för kommande planperiod. Förvaltningschefen ansvarar för prioriteringen av objekten inför budgetberedningen. Fastighetsförvaltare kan vara behjälplig och bidra vid denna budgetprocess med t.ex. sammanställning av planerade projekt baserade på under året godkända VBL-beskrivningar. Förteckningen ska redovisa dels projekt i regionägda byggnader och dels projekt som planeras i externfinansierade fastigheter.
VBL ska upprättas för alla lokalförändringar som kräver investeringsresurser och även externt inhyrda lokaler. För mindre projekt kan en förenklad form av beskrivning accepteras. Enbart reinvesteringar och rent fastighetsunderhåll som inte innebär några funktionsändringar eller ombyggnader kan genomföras utan att upprätta och besluta om VBL. För dessa avgöranden kan fastighetsförvaltaren vara rådgivare och expert på beslutsprocessen. Utan förvaltningschefens godkännande av VBL startar ingen lokalförändring!
Projektförteckningen visar också andelen lös utrustning och inredning i projekten och därmed behov av finansiering av detta.
Även konstnärlig utsmyckningen ska inkluderas. En-procentsregeln ska tillämpas för projekt upptagna i investeringsplan, d.v.s. med en projektkalkyl på 100 basbelopp och högre avsätts en procent av ett projekts investeringsbelopp för konst. Om en VBL helt eller delvis ska undantas från en-procentsregeln pga. projektets karaktär (t ex reservkraftaggregat eller andra projekt med i huvudsak tekniska åtgärder) så krävs samråd med Regionfastigheters ansvariga förvaltare och regionens Konstarkiv på förvaltningen för Kultur- och bildning. De medel som avsätts ska nyttjas för konst i det aktuella projektet.
När förvaltningschefen godkänt VBL med sin underskrift, investeringsrådet gett sitt samtycke och fullmäktige beviljat investeringsmedel tar Regionfastigheter vid och programarbetet startar för projektet.
Beslut
Förvaltningschef, godkänner VBL och beslutar att projektförslaget får ingå i fullmäktiges underlag för investeringsanslag. Efter fullmäktigebeslut och därmed finansiering får projektet starta – läs mer om stoppljusen
Projektkalkyl 1
I samband med investeringsprojekt tillämpas s.k. successiv kalkylering, dvs. kalkylering sker i ett antal steg i takt med att information byggs på om det aktuella projektet. Det första kalkyltillfället är alltså i samband med att en s.k. VBL tas fram. Eftersom osäkerheten är tämligen stor i detta läge innehåller också denna första kalkyl ett stort mått av osäkerhet.
Vad händer nu?
Behoven kring utrustning och inredning är viktiga delar av fungerande lokaler