Lokal- och rumsfunktioner

I lokalprogrammet beskrivs de lokalfunktioner som behöver skapas. Detta program blir en förklaring till VBL- beskrivningen. I detta skede görs också det första underlaget till rumsfunktioner. Programmet ska utgöra underlag för projekteringen och används vid konsultupphandling och översiktlig kalkyl.

Vem gör vad

Hyresvärdens lokalplanerare upprättar lokalprogrammet i samverkan med representanter från verksamheten. Programmet godkänns också av projektgrupp. I detta skede ska antalet rum och dess funktion beskrivas men inte storlek och läge. Detta kommer att föreslås via arkitekt i kommande skede.

Ofta delas den offentliga konsten upp utifrån begreppen lös samt fast eller byggnadsanknuten konst.

Byggnadsanknuten konst

Med byggnadsanknutna verk menas integrerade konstnärliga gestaltningar som samverkar med den arkitektoniska utformningen och är beroende av ett nära samarbete mellan konstnär och arkitekt. Exempel på byggnadsanknutna verk kan vara:
• Större identitetsskapande insatser som är samarbeten mellan konstnär, arkitekt och landskapsarkitekt. Dessa insatser avser stora samarbeten där det inte är helt självklart att kunna säga var konsten börjar och huset slutar (eller vice versa).

• Byggnadsintegrerade, eller platsspecifika, konstverk som tillägg i arkitekturen och i landskapet, eller integrerade detaljer.

Processer där konstnären även ingår bland andra i en arbetsprocess. I dessa fall skapar inte konstnären alltid ett fristående (eget) verk. Detta kan innebära konstnärlig medverkan vid utformning av platsbildningar, både integrerat i arkitekturen och/eller i landskapet, orienteringsskapande gestaltningar genom konstnärlig kompetens vid färgsättningsarbeten och materialval, utformning av tekniska detaljer och funktioner. Med olika ”installationer” som ljus, ljud, orientering, delar av eller formgivning av platsen, mönstersättning, mark, golv eller möbler osv.

Lös konst

Utöver platser som i olika former integreras med arkitekturen, dvs. byggnadsanknuten konst, tillkommer konst som är flyttbar, s.k. lös konst. Denna konst är också beroende av en tidig samplanering med arkitekterna, om än utifrån andra förutsättningar. Det kan handla om ljudverk såväl som målningar och skulpturer. Exempel på lös konst kan vara: Solitära konstverk, unika konstnärliga objekt, som relaterar till platsen men som inte är byggnadsintegrerad.

I detta skede startar också beskrivningen av rumsfunktionerna utgående från RFP-mallar. Detta ska användas som underlag för den tekniska projekteringen och för kalkylering och anskaffningen av utrustning.

Vem gör vad

Hyresvärdens lokalplanerare upprättar RFP i gemensam process med lokalprogram.

Dessutom finns planer för reinvesteringar/fastighetsunderhåll (PU) som anger vilka underhållsåtgärder som bör genomföras, när de ska genomföras och en bedömning av hur mycket de kommer att kosta.

Regionens ambitioner för att främja en hållbar utveckling av energianvändning på lång och kort sikt finns redovisade i särskild Energiplan (EP), som fastställs av fastighetsnämnden. EP:n redovisar en strategi för att öka energiprestanda i fastighetsbeståndet och därmed bidra till att de nationella klimatmålen nås. Planen är tidsatt och har tydliga långa och korta mål.

Förslagshandlingen är en teknisk utredning och illustration av lokalförändringen. Handlingen är både ett dokument för remisshantering hos kommunala myndigheter och underlag för tillståndsprövning och beslut. Förslagshandlingen är också styrande dokument mot konsultgruppen vid projekteringen för val av system och materialkvalitet.

Vem gör vad

Förslagshandlingar upprättas av konsulter på byggprojektledarens uppdrag. Denne, i samverkan med systemansvariga installationstekniker hos hyresvärden, ansvarar för att handlingen redovisar fakta enligt ovan som underlag för beslut och fortsättning av projektet. Byggprojektledaren använder förslagshandlingen som underlag för tillståndsprövning/samråd med byggnadsnämnden.